Risk för miljardnota om Sverige missar EU-kraven

Sverige riskerar både ökade kostnader och möjliga böter från EU om landet inte når sina klimatåtaganden till 2030. Det framgår av en analys som IVL Svenska Miljöinstitutet har gjort på uppdrag av Världsnaturfonden WWF, enligt ett pressmeddelande publicerat den 22 juni 2026.

Gäller främst transporter och uppvärmning

Analysen fokuserar på den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning. Enligt pressmeddelandet pekar regeringens egen bedömning på att Sveriges ackumulerade utsläpp i ESR-sektorn för perioden 2021–2030 kommer att överskrida åtagandet med cirka 11,0 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

IVL:s forskare Lars Zetterberg säger i pressmeddelandet: – Sverige har länge varit ett föregångsland när det gäller att minska utsläppen, men nu ser det ut som att Sverige kommer missa sina EU-åtaganden i den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning. Det är dåligt för klimatet och riskerar leda till onödiga kostnader och böter för Sverige.

ETS-flex kan täcka en del – men kostar

Regelverket gör det möjligt för Sverige att täcka maximalt 5,2 miljoner ton av underskottet med utsläppsrätter från EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS). Enligt IVL innebär det en förlorad intäkt, eftersom utsläppsrätterna annars hade kunnat säljas.

Lars Zetterberg säger i pressmeddelandet: – Det innebär en förlorad intäkt för Sverige och skattebetalarna eftersom de utsläppsrätterna annars hade kunnat säljas. Vi uppskattar den kostnaden till att vara cirka fem till åtta miljarder svenska kronor.

Efter ETS-flex återstår ett gap på 5,8 miljoner ton

IVL beskriver tre huvudsakliga vägar för att hantera det återstående gapet på 5,8 miljoner ton:

• Köpa utsläppsutrymme från andra EU-länder (AEAs). IVL bedömer att möjligheten är osäker eftersom många medlemsstater också har underskott.
• Minska utsläppen med konkreta åtgärder. Enligt pressmeddelandet uppskattas kostnaden till 11–22 miljarder kronor, utöver de utsläppsrätter som används via EU ETS.
• Missa åtagandena. Då skrivs utsläppsgapet upp med 8 procent och förs över till nästa år, vilket kan ge en ränta-på-ränta-effekt om det upprepas.

Möjliga sanktioner: engångsbelopp och dagliga avgifter

Utöver kostnaderna för att stänga utsläppsgapet kan Sverige, enligt IVL:s analys och tidigare rättsfall i EU-domstolen, riskera ekonomiska sanktioner. Per Strömberg, forskare och miljöekonom på IVL, säger i pressmeddelandet: – Till detta tillkommer eventuella ekonomiska sanktioner som, baserat på tidigare rättsfall i EU-domstolen, kan uppgå till 30 – 116 miljoner svenska kronor i engångsbelopp samt ytterligare 1,4 miljoner per dag.

Analysen redovisas även i rapporten ”Sveriges åtaganden inom ESR- och LULUCF-sektorerna till år 2030” (Rapport C11254, juni 2026), framtagen av Lars Zetterberg och Per Strömberg på uppdrag av WWF.