Så stor del av inkomsten kan villalånet ta – storstäder sticker ut

Skillnaderna är stora i hur stor del av hushållets nettoinkomst som går till villalånekostnader runt om i Sverige, enligt en ny analys från Landshypotek Bank. I Solna uppges över 40 procent av inkomsten gå till villalånet för en genomsnittlig villa, medan andelen i flera kommuner i norra Sverige ligger omkring tre procent.

Så har analysen räknats fram

Landshypotek Bank har, med hjälp av aktuella bostadspriser, räntor, amorteringskrav och medelinkomster, beräknat hur stor del av inkomsten som går till lånekostnader för en villa i olika kommuner och län.

Beräkningen utgår från:

• Hushåll med två inkomster
• 75 procents belåningsgrad
• 3 procents ränta
• 2 procents amortering

Kalkylen gäller efter ränteavdrag. Inkomsterna baseras på medelinkomst efter skatt för hushåll med två inkomster enligt statistik från SCB. Genomsnittliga villapriser i kommuner och län har hämtats från Svensk Mäklarstatistik.

Kommuner med högst andel

Stockholmsområdet sticker ut i analysen. Landshypotek Bank uppger att ett genomsnittligt hushåll lägger:

• 41 procent av nettoinkomsten på villalånet i Solna
• 40 procent i Sundbyberg
• 32 procent i Lidingö

Kommuner med lägst andel

I andra änden av skalan finns flera kommuner där lånekostnaden enligt analysen tar en betydligt mindre del av inkomsten. I Åsele, Malå, Kramfors, Överkalix och Sorsele uppges omkring tre procent av hushållets nettoinkomst gå till lån för en genomsnittlig villa.

Så ser det ut på länsnivå

På länsnivå visar analysen följande:

• Stockholms län har högst andel: 31 procent av hushållens inkomster går till villalånet
• Därefter följer Gotlands län: 23 procent
• Hallands, Skåne, Västra Götalands och Uppsala län ligger på 22–23 procent
• Västernorrlands län har lägst andel: 11 procent