Så ser nedskräpningen ut i Sverige enligt årets Skräprapport

Håll Sverige Rent har släppt sin årliga Skräprapport med ny statistik och analyser om nedskräpningen i landet. I rapporten lyfts bland annat att skräpet i stadsmiljö har minskat över tid, samtidigt som nikotinrelaterat skräp fortsatt dominerar. Pressmeddelandet publicerades den 20 april 2026.

73 % ser nedskräpning som ett stort problem

En Novusundersökning som Håll Sverige Rent låtit göra visar att 73 % av svenskarna tycker att nedskräpning är ett stort problem. Enligt undersökningen upplevs rastplatser och vägar som skräpigast, medan skräp i havet ses som viktigast att minska.

Samtidigt är det bara en av tio som uppger att de själva skräpat ner. De vanligaste orsakerna som anges är slöhet, brist på papperskorgar eller att skräpet uppfattats som komposterbart.

Nationella mätningar: 30 % mindre skräp i stadsmiljö sedan 2023

Rapporten bygger på nationella skräpmätningar och visar för första gången hur utvecklingen sett ut över tid. Enligt Håll Sverige Rent har skräpet i stadsmiljö minskat mellan 2023 och 2025, totalt med 30 % sedan 2023.

Bland de föremål som minskat mest i stadsmiljö finns flera plastprodukter:

• Tunna plastpåsar för frukt och grönsaker: -73 %
• Plastkorkar: -62 % (efter nya regler om att korkar ska sitta fast på flaskor)
• Plastsugrör och omslag till sugrör: -62 %
• Påsklämmor: -81 %

Nikotinskräp dominerar: fimpar 46 % och snus 23 %

Även om antalet fimpar har minskat i mätningarna är nikotinprodukter fortfarande det vanligaste skräpet i svenska stadsmiljöer. Den nationella skräpmätningen från 2025 uppges visa att:

• Fimpar utgör 46 % av allt skräp i stadsmiljö.
• Snus utgör 23 % av allt skräp i stadsmiljö.

Tillsammans med andra nikotinrelaterade föremål (snusdosor, cigarettpaket och vejps) anges nikotinskräp stå för cirka 70 % av allt skräp som hittas i stadsmiljö.

Håll Sverige Rents vd Josefin Carlring säger i pressmeddelandet: Trots att snus är det näst vanligaste skräpet i stadsmiljö är snusproducenterna inte med och betalar för nedskräpningen. Det vill vi se en ändring på.

Vardagsexempel: över 1 000 skräp på en kilometer

För att konkretisera resultaten har Håll Sverige Rent översatt mätningarna till ett vardagsexempel: på en kilometers promenad till jobbet längs trottoar eller gångbana skulle man passera över 1 000 skräpföremål.

Exemplet anger bland annat följande mängder per kilometer:

• 467 fimpar
• 232 snusprillor
• 82 mjuka omslag (till exempel från godis och snacks)
• 16 kapsyler eller lock
• 10 matförpackningar

Engångsmuggar och matlådor: utvecklingen går för långsamt

Rapporten tar också upp engångsmuggar och matlådor som innehåller plast. Enligt pressmeddelandet minskade förbrukningen något under 2024 (efter en ökning mellan 2022 och 2023), men utvecklingen beskrivs som för långsam för att nå målet om en halvering till 2026.

Håll Sverige Rents vd Josefin Carlring säger i pressmeddelandet: Vi ser en viss minskning, men det går alldeles för långsamt. I den här takten når vi inte målen, och det är tydligt att både systemet i sig och kunskapen och beteendet hos konsumenter brister.

Samtidigt uppges nationella skräpmätningar från 2023 och 2025 inte visa några signifikanta minskningar av antal engångsmuggar och matlådor som blivit skräp.

Stora skillnader på stränderna – Västerhavet sticker ut

Mätningar av strandskräp visar stora skillnader mellan havsområden:

• Västerhavet: medianvärde 832 skräpföremål per 100 meter strand under 2025, en ökning med 55 % jämfört med 2024. Detta anges vara 41 gånger högre än EU:s tröskelvärde för god miljöstatus (20 skräp per 100 meter). Enligt pressmeddelandet är 99 % av skräpet plast och en stor del kopplas till fiskeriverksamhet.
• Östersjökusten: medianvärde 15 skräpföremål per 100 meter strand under 2025, vilket anges ligga under EU:s gränsvärde för god miljöstatus.

Fjällen: snus vanligaste skräpet längs vandringsleder

I fjällmiljöer ser nedskräpningen annorlunda ut. Enligt mätningar längs vandringsleder var snus det vanligaste skräpet och utgjorde 25 % av det skräp som hittades under 2025. Här hittas också förpackningar från godis, snacks och mat, enligt rapporten.