Ny SCB-statistik pekar på stort renoveringsbehov

En stor del av flerbostadshusen som byggdes under miljonprogramsåren börjar nå en ålder där flera byggnadsdelar behöver renoveras eller bytas ut. I Kalmar län – där Hultsfreds kommun ingår – klassas 73,4 procent av lägenheterna byggda 1965–1974 som ej eller lätt renoverade, enligt ny statistik från SCB som tagits fram till Måleriföretagens rapport Renovera Sverige.

Så ser siffrorna ut i Kalmar län

Enligt underlaget finns totalt 12 044 lägenheter i Kalmar län som uppfördes 1965–1974. Av dessa bedöms 8 838 lägenheter vara ej eller lätt renoverade.

• 32,9 procent är ej renoverade
• 40,5 procent är lätt renoverade
• 26,6 procent är mellan- eller totalrenoverade

Som jämförelse uppges att 74,9 procent av lägenheterna i landet (byggda 1965–1974) inte har genomgått någon större renovering.

Bransch och fastighetsaktörer: risk för växande underhållsskuld

I pressmeddelandet lyfts att stigande byggkostnader, högre räntor och en pressad ekonomi gör det svårare för många fastighetsägare att finansiera långsiktigt underhåll.

Pontus Sjöstrand, vd på Måleriföretagen, varnar för att uppskjutet underhåll riskerar att bli både större och dyrare längre fram:

– Vi bygger varje år en liten del nytt i förhållande till det befintliga bostadsbeståndet. När nödvändigt underhåll skjuts upp försvinner inte kostnaden, i stället riskerar åtgärderna bli både större och dyrare längre fram. Ska Sverige ha väl fungerande bostäder även i framtiden måste vi därför bli bättre på att vårda och utveckla det vi redan har, säger Pontus Sjöstrand, vd Måleriföretagen.

Sveriges Allmännytta hänvisar samtidigt till en beräkning om omfattningen av underhållsbehovet i den allmännyttiga sektorn:

– Sverige har inte bara ett miljonprogram som behöver renoveras – vi har en betydligt bredare underhållsutmaning. Bara i allmännyttan handlar behovet om 686 miljarder kronor. Att samtidigt ge hyresrätten sämre ekonomiska villkor än det ägda boendet är inte hållbart om vi vill ta hand om de bostäder som redan finns, säger Cathrine Holgersson, vd för Sveriges Allmännytta.

Även Fastighetsägarna Sverige pekar på behovet av långsiktiga villkor:

– Att ta hand om befintliga hus är lika viktigt som att bygga nya. När kostnaderna stiger snabbare än intäkterna tvingas fastighetsägare prioritera det mest akuta, medan planerat och förebyggande underhåll oftare skjuts på framtiden. En nationell plan med långsiktiga incitament och regelverk som gör det möjligt att renovera och underhålla i tid, kan vara ett verktyg i det arbetet, säger Anders Holmestig, vd Fastighetsägarna Sverige.

Fem förslag i rapporten

Måleriföretagen listar i rapporten fem områden som kan förbättra förutsättningarna för att minska underhållsskulden:

• Sätt det befintliga bostadsbeståndet högre på den bostadspolitiska agendan.
• Skapa bättre ekonomiska förutsättningar för långsiktigt underhåll.
• Se över regelverk som försvårar nödvändiga investeringar.
• Säkerställ kompetens och kapacitet i byggsektorn.
• Stärk kunskapen om underhållsskulden.